Effekter av NAFTA
| Hur NAFTA gynnade USA↕ | Hur NAFTA gynnade Mexiko↕ | Hur NAFTA gynnade Kanada↕ |
|---|---|---|
| Handeln mellan de tre deltagande länderna tredubblades under NAFTA. Den samlade handeln mellan de tre nordamerikanska länderna var större än USA:s handel med resten av världen. | Mexikanska jordbruksexporter till USA tredubblades under NAFTA. Hundratusentals jobb skapades inom biltillverkning. Liksom i USA ökade NAFTA produktiviteten och sänkte konsumentpriserna i Mexiko. | NAFTA gav Kanada stora fördelar inom gränsöverskridande investeringar. USA:s och Mexikos investeringar i Kanada tredubblades. Investeringar från USA och Mexiko utgör över hälften av Kanadas FDI-stock (foreign direct investment), som ökade från 70 miljarder USD (1993) till över 368 miljarder USD (2013). |
| NAFTA gav ramen för att Kanada och Mexiko snabbt skulle bli två av USA:s största handelspartner. | NAFTA inledde Mexikos omvandling från en av de mest isolerade ekonomierna till en av de mest internationellt aktiva, vilket fick många USA-baserade företag att söka tillverkare i Mexiko snarare än att offshora till Kina. | Kanada är den största importören av USA:s jordbruksprodukter, och under NAFTA har även den jordbrukshandel som utgörs av Kanadas jordbruksexport till USA och Mexiko mer än tredubblats sedan 1994. |
| Handeln med Kanada och Mexiko skapade möjligheter för miljontals amerikanska jobb. Hundratusentals jobb var exportrelaterade och betalade mer än jobb som eventuellt gick förlorade på grund av NAFTA (mäklare, tullagenter osv.). | Mexikanska beslutsfattare såg NAFTA som ett sätt att påskynda och säkra reformerna av den mexikanska ekonomin. Mexikos ledare kunde minska den offentliga skulden, införa regler om balanserad budget, hålla inflationen i schack och öka valutareserven. | |
| Konsumenterna gynnades kraftigt av sänkta priser och förbättrad varukvalitet. NAFTA ledde till lägre konsumentpriser och högre produktivitet. |
Varför NAFTA ersattes 2020
| Hur NAFTA skadade USA↕ | Hur NAFTA skadade Mexiko↕ | Hur NAFTA skadade Kanada↕ |
|---|---|---|
| NAFTA kan skyllas för jobbförluster och stillastående låga löner i USA. Mexiko erbjöd lägre kostnader och lägre löner jämfört med USA, så många företag flyttade produktionen dit. | Fattigdomsgraden hade inte förbättrats sedan 1994. Löftet om att höja mexikanska löner så att amerikanska företag inte flyttade produktionen till Mexiko infriades inte. Medan många latinamerikanska länder hade ökat inkomsterna steg Mexikos inkomst per capita i genomsnitt bara 1,2 % per år. | NAFTA avsåg att minska produktivitetsgapet mellan USA:s och Kanadas ekonomier, men Kanadas produktivitet stagnerade på 72 % av USA:s nivåer.- Kanadensiska bilmonteringsproducenter förlorade betydande marknadsandelar. |
| - Kanadas „låga investeringar i forskning och utveckling (FoU) och relativt lägre utgifter för informationsteknik.“ | ||
| Nedgången i amerikanska tillverkningsjobb kan ha berott på NAFTA. Omkring en tredjedel av den amerikanska bilindustrin gick förlorad, medan den mexikanska bilindustrin ökade med över 400 000 arbetare. | Mexikanska jordbrukare mötte stark konkurrens från kraftigt subventionerat amerikanskt jordbruk, vilket ledde till jobbförluster i Mexiko. | Kanada förlitade sig på USA för 75 % av sin export och blev nästan helt beroende av handel med USA, och gick miste om många fördelar med att ha diversifierade handelspartner. |
| Amerikanska arbetare skyller NAFTA för att lönerna inte höll jämna steg med ökningen av arbetsproduktiviteten, vilket ledde till en America-first-inriktning i framtida handelspolitik. | Arbetslöshet i Mexiko bidrog till ökningen av papperslösa immigranter i USA. | |
| Medan Mexikos norra grannar gynnades av växande utländska investeringar, såsom högteknologisk tillverkning och högre löner, hade Mexiko svårt att anpassa sig till denna nya ekonomi. |
NAFTA var inte den enda katalysatorn för den påfrestning som dessa tre länder upplevde på 1990-talet; många av problemen som uppstod i USA, Mexiko och Kanada berodde på andra faktorer. Till exempel orsakade Kinas inträde i Världshandelsorganisationen (WTO) 1999 och tekniska framsteg stora förändringar inom handel och e-handel. Dessa många förändringar gjorde behovet av ett nytt handelsavtal i Nordamerika betydligt mer akut. USMCA kommer att gälla i 16 år men omprövas efter sex år. Justeringarna i USMCA är avsedda att förbättra ekonomierna, och avtalet kommer att stå som den nya modellen för alla framtida amerikanska handelsavtal.
NAFTA
Lär er hur NAFTA förändrade e-handeln för de berörda länderna.
North American Free Trade Agreement (NAFTA) lade grunden för alla framtida handelsavtal mellan nordamerikanska länder. NAFTA trädde i kraft i januari 1994 och upphävde de flesta tullar på varor som handlades mellan USA (U.S.), Mexiko och Kanada. Ett stort fokus i avtalet var att liberalisera handeln inom textil, jordbruk och biltillverkning. Avtalet avsåg att införa skydd för immateriella rättigheter, inrätta mekanismer för tvistlösning och integrera skyddsåtgärder för arbetsrätt och miljölagar i Nordamerikas länder. Målet var att minska eller till och med eliminera handelshinder så att de tre länderna tillsammans kunde bli en starkare konkurrenskraftig kraft på den globala marknaden och inom internationell e-handel.
Genom att delta i NAFTA har Kanadas och USA:s mogna ekonomier och Mexikos växande ekonomi förändrat Nordamerikas ekonomiska ställning. NAFTA hade dock funnits i över 25 år och behövde justeras i takt med att världen förändrades. USMCA (United States-Mexico-Canada Agreement) ersatte NAFTA och trädde i kraft i januari 2020 och är det nuvarande handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko.